Hearts and butterflies

Jag är en människa som bär allting utanpå. Och jag är öppen om den jag är. Det har jag alltid varit. Jag mår dåligt av att behöva censurera mig eller välja vad jag säger till vem. Att försöka hålla reda på vad jag sagt till vem tar så mycket energi. Så jag är ärlig och bar för världen. Om jag är för mycket för er är ni välkomna att vända bort blicken.

Men även jag har saker som jag tycker är svåra att prata om, svåra att erkänna. Inte för att jag inte står för dem utanför att jag ska bli dömd för det eller att folk ska sätta en stämpel på mig som jag själv inte kan tvätta bort. Så även jag tycker det ibland kan vara svårt att prata om vissa saker.

En av dessa saker är mitt mående. Alla som det senaste året har haft en konversation med mig vet att jag inte mått eller mår bra. Graviditeten med Amandus var jättetung, både psykiskt och fysiskt och allt som hämt och fortfarande händer runt omkring har varit svårt för mig att hantera.

Jag har ända sedan Amandus födsel haft kuratorkontakt och där har jag lärt mig så mycket plus att jag haft ett ställe att få pysa lite. Denna kurator har varit guld värd för mig. Hon har hjälpt mig att skapa verktyg att hantera allt som hänt/händer som jag känner en tilltro i att de kommer hjälpa mig vidare. Problemet är att alla dessa verktyg ligger i en låst verktygslåda. Jag kommer inte åt dem. Jag vet att de är där, jag vet hur jag ska använda dem men jag kommer inte åt dem.

Men idag har jag tagit ett steg mot att få må bättre. Jag har idag med samråda från en läkare fått diagnosen depression och kommer nu påbörja medicinering för detta.

Jag är öppen med detta. Jag känner att medicin kan hjälpa mig hitta nyckeln till min verktygslåda helt enkelt. Och jag är öppen med att detta är steget jag tagit. Dels för att jag vill lyfta bort stigmat som finns när det gäller psykisk ohälsa. Dels är jag öppen om detta för att jag behöver få dela med mig av detta, på mitt sätt. Detta är mitt sätt att berätta och bearbeta allt jag är med om, detta är mitt sätt att få må bättre. För jag vill må bättre, och jag ska må bättre.

Kram / Sabina