Min epilepsihjälte

Min älskade son. Nu är det tufft för dig igen. Jag ser hur det sprakar i ditt huvud och du kämpar för att orka med vardagen igen. Jag önskar många gånger att jag bara kunde lyfta allting av dig. Ta över för en stund. Men precis som många av mina andra önskningar just nu kommer inte heller denna gå i uppfyllelse. Men du är min hjälte. Du kämpar på ändå. Och lyckas trots allt alltid få mig att le.

Nu ska din medicin justeras, en ny ska läggas till. Förhoppningsvis ska detta hjälpa dig att lugna stormarna i ditt huvud. Men oron för biverkningar ligger i mitt bakhuvud. Men efter vad jag hört så verkar de två mediciner som nu ska kombineras vara två stycken som samarbetar bra. Så vi krossar fingrarna och hoppas att detta ska gå vägen.

För att vara en grabb på knappt 4 år har du alldeles för mycket på din tallrik. Det känns så många gånger inte riktigt rättvist. Men vi kämpar på. Och förhoppningsvis blir framtiden ljus.

Kramar / Sabina